BAKGRUND Sjukfrånvaro är och kommer alltid att vara ett problem för företagen då den ärsvårt att undvika. Dock läggs relativt lite tid på att identifiera kostnaderna bakom sjukfrånvaro och då framförallt den kortsiktiga. Kortsiktig sjukfrånvaro orsakar mer kostnader för företaget än vad de flesta kanske tror då företaget måste kompensera den sjuka anställda om han eller hon är frånvarande.PROBLEMFORMULERING Hur kan man mäta ett företags kostnader för kortsiktig sjukfrånvaro?SYFTE Syftet med denna uppsats är att med empiriskt material och valda teorier beskriva hur man kan mäta kostnader för sjukfrånvaro i ett företag. Uppsatsen syftar att generera en kostnadsmätning gällande korttidssjukfrånvaron hos det studerade företaget.METOD Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och inDirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten.

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av inDirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krävs i samband med interna reklamationer på copyprodukter samt skapandet av en beräkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.Målet är att beräkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och därmed öka förståelsen för hur viktigt det är att alltid tillverka produkter med rätt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krävs för att ta hand om interna reklamationer på copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frågor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur många arbetstimmar som krävs för varje befattning och vilka kostnader som uppstår. Resultaten av sammanställningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. Beräkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin beräknas i en framtagen beräkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. Därefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges på hur en förbättring av kvalitén på copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Idag är kostnadsfördelning av inDirekta kostnader ett aktuellt ämne inom svenska universitet och högskolor. Det finns ett intresse hos de olika lärosätena att använda sig av en gemensam metod för fördelning av indirekta kostnader. Syftet med denna studie var att studera om, hur och varför universitet och högskolor i Sverige hanterar inDirekta kostnader. För ändamålet valdes en omfattande fallstudie, där empirin samlades in genom telefonintervjuer med respondenter på respektive lärosäte. Det förekom i stora drag två olika typer av fördelning av inDirekta kostnader, intäktsavlyft och kostnadsfördelning.

Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

Uppsatsen behandlar möjligheten att erhålla inkomstskattemässigt avdrag för CSR-kostnader. De kostnadsposter som undersöks är; merkostnader, bidrag, forskningskostnader och profileringskostnader. Uppsatsen avslutas med en fördjupad diskussion i ämnet..

De direkta bekämpningssystemen har stundtals ifrågasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnätverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gällt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmågor som de direkta bekämpningssystemen har idag sägs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekämpningssystem med precisionsförmåga. Ett av nyckelorden härvidlag ärlångräckviddighet, d v s porté på 100 km och däröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekämpningssystem på det framtida slagfältet.

När Vägverket planerar en åtgärd tas beslutet utifrån välfärdsteoretiska utgångspunkter. Vägverkets arbetar i samhällets intresse och skall därför maximera samhällsnyttan. Under den tid som en åtgärd pågår uppstår det störningar i samhällsekonomin som vägverket idag inte tar hänsyn till. Då det inte finns någon litteratur kring detta ämne så är syftet med uppsatsen att identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge. Med utgångspunkt av värden och värderingar från Vägverket, Trafik forskningsinstitutet och Väg- och trafikinstitutet skall jag identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.